Svenska NCD-nätverket

Det svenska nätverket mot icke smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD) bildades i samband med FN:s högnivåmöte om prevention och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i mitten av september 2011. Nätverket, som består av 27 civilsamhällesorganisationer i Sverige, kallar sig NCD-nätverket.

Bakgrund

Icke smittsamma sjukdomar svarar för majoriteten av förtida dödsfall i världen, 35 miljoner dödsfall av 53 miljoner 2010. Fram till 2030 beräknas siffran öka till 55 miljoner förtida dödsfall på grund av NCD om inget görs. I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för 90 procent av alla dödsfall.

Fyra kategorier av sjukdomar – hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar – är de största bakom denna dödlighet. Dessa har fyra huvudsakliga gemensamma riskfaktorer: tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Räknat som förlorade friska levnadsår, och inte endast dödlighet, är mental ohälsa en av de stora sjukdomskategorierna, lika stor som cancer.

Under 2013 pågår arbete både inom WHO och FN kring icke smittsamma sjukdomar, bland annat med globala handlingsplaner och i samband med arbetet med de nya milleniemålen efter 2015.

Syfte och inriktning

Nätverkets övergripande syfte är att öka antalet friska levnadsår. Genom att dela information, samverka och agera tillsammans kan vi åstadkomma mer för att uppnå en minskning av icke smittsamma sjukdomar. Nätverkets syfte är att bidra till att öka och bredda kunskapen om problemen och möjligheterna kring de icke smittsamma sjukdomarna och deras riskfaktorer och skapa en medvetenhet om vikten av att genomföra åtgärder. Detta görs genom att förbättra informationsspridning och stärka opinionsbildning.

Nätverket arbetar främst med följande frågeställningar:

  1. Hur kan vi undvika förtida dödsfall och minska sjukdomsbördan av icke smittsamma sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, kroniska lungsjukdomar, mental ohälsa och neurologiska sjukdomar, i Sverige men också i andra länder?
  2. Hur kan vi åstadkomma samordnade åtgärder mot riskfaktorer och deras bakomliggande bestämningsfaktorer?
  3. Hur kan hälsosektorns arbete stärkas för att förebygga och behandla icke smittsamma sjukdomar?

Den övergripande inriktningen handlar om att minska ojämlikhet i hälsa och förekomsten av icke smittsamma sjukdomar genom att samtidigt arbeta för:

  1. Att främja åtgärder på befolkningsnivå för att förebygga ohälsa av icke smittsamma sjukdomar, med fokus tidigt i livet
  2. Att främja åtgärder mot grupper och individer med hög risk för ohälsa av icke smittsamma sjukdomar
  3. Att maximera befolkningens tillgång till effektiv hälso- och sjukvård samt prevention

Medlemsorganisationer

De civilsamhällesorganisationer som stödjer nätverkets syfte och inriktning enligt ovan kan vara medlemmar i nätverket. Med civilsamhällesorganisation avses en självstyrande organisation som karakteriseras av frivillighet och som i princip är oberoende från stat, kommun och marknad, och som bedriver sin verksamhet utan vinstintresse.

Näringslivet och dess organisationer, det vill säga kommersiella företag och organisationer som har skapats av, representerar eller är nära förbundna med kommersiella intressen, kan inte vara medlemmar i nätverket. Detta gäller särskilt tobaks-, alkohol- och livsmedelsindustrin på grund av de tydliga intressekonflikter som finns för dessa gentemot nätverkets syfte.

Arbetsformer

Medlemmarna i nätverket utbyter information och idéer för att bidra till nätverkets syfte. Medlemmarna kan också delta i gemensamma aktiviteter enligt varje deltagande organisations beslut från fall till fall.

Nätverket drivs tills vidare genom egna insatser från de deltagande organisationerna efter intresse, förmåga och resurser.

För att nätverket ska fungera över tid behövs en samordnande funktion i form av en mindre grupp som till exempel planerar och förbereder möten i nätverket och vid behov koordinerar aktiviteter som skrivande och undertecknande av debattartiklar, skrivelser etc.

Inom nätverket kan arbetsgrupper skapas av representanter från nätverkets organisationer, om organisationerna önskar delta. Arbetsgrupper kan följa utvecklingen inom ett område, sprida informationen till hela nätverket, föreslå eventuella aktiviteter etc. Exempel på möjliga områden för arbetsgrupper är:

  • WHOs globala handlingsplan
  • NCD-frågan och milleniemålen
  • Intressekonflikter nationellt och internationellt
  • Arrangera offentligt möte, utbildning eller seminarier

Möten i hela nätverket hålls ungefär fyra gånger per år, efter behov.

Kostnader som kan uppstå delas mellan de organisationer som kan och vill bidra. Ekonomiskt bidrag är inte en förutsättning för att delta i aktiviteter som nätverket ordnar.